Universitetsutbildning i 21:a seklet?

Den här filmen, som är gjord av studenter på Kansas state university, talar om inkoherensen mellan amerikansk universitetsutbildning (och, faktiskt, svensk universitetsutbildning) och den verklighet som de flesta unga människor lever i idag. Och inkoherensen mellan vad studenterna borde syssla med under föreläsningarna och vad de faktiskt gör.

Det hela får mig att tänka på en gammal historia om föreläsningar under olika decennier:

1958: Professorn kommer in och hälsar på sina studenter: "God morgon, studenter!" varpå studenterna svarar "God morgon, professorn!"

1968: Professorn kommer in och hälsar på sina studenter: "God morgon, studenter!" varpå studenterna svarar "Hallå kamrat!"

1978 (eller 1988 eller 1998): Professorn kommer in och hälsar på sina studenter: "God morgon, studenter!" varpå studenterna antecknar: G-o-d-m-o-r-g-o-n-s-t-u-d-e-n-t-e-r

Jump till 2007 (eller 2008 för symmetrin): Professorn kommer in och hälsar på sina studenter: "God morgon, studenter!" varpå studenterna skriver på sina laptops "...is listening to the professor saying good morning"

Hur som helst, här är videon:

Europeiska socialistpartiet goes 2.0

PES, Europeiska socialdemokraters parti, omfamnar verkligen den nya tvåpunktnolliga politiska verkligheten. De bjuder in medlemmar, sympatisörer och intresserade i största allmänhet till att utforma sitt valmanifest inför valet till Europaparlamentet 2009. "Open source social democracy", som de kallar det.

Lovvärt initiativ, men är det bara jag som tycker att promotionfilmen är lite, vad ska jag säga, Jonas Birgersson-flåsig?



Via Jonas Morian

Kinesiska Tudou.com större än YouTube

Kenneth Tan på Shanghaiist tipsar om en intervju med grundarna bakom Tudou.com, en kinesisk motsvarighet till YouTube:

Via China Net Investor, this interview of the founders of Shanghai-based dot.com Tudou.com, Gary Wang and Marc van der Chijs, serves up one very juicy tidbit of information — that Tudou.com is already streaming more minutes of video content every month than YouTube (15 billion minutes per month versus 3.5 billion)! Then in a self-deprecatory turn, Wang turns around to say that those numbers are never really accurate.

Those numbers should really be cause for celebration but there is a reason why Tudou isn't going around everywhere trumpeting those figures to investors just yet. The interviewer Vincent Everts presses on and asks if those numbers aren't possible just because they are really operating within a "copyright paradise" — an assertion that Wang quickly denies.

Medan YouTube måste hålla sig inom upphovsrättsliga ramar, kan kinesiska sajter som Tudou lägga upp precis vad som helst. Inte för att det är så lätt att hitta material på sidan för icke språkkunniga västerlänningar - sidan är helt på kinesiska - men det finns redan folk som har tänkt på det: TV Links är en brittisk tjänst som gör det möjligt att söka efter filmer och TV-serier i fullängd, och många av länkarna går till kinesiska sajter som just Tudou.


Här är intervjun. Jag antar att det här inte är det sista vi hör om dem.

Bär en röd tröja fredagen den 28 september

För att visa sitt stöd till demokratirörelsen i Burma kommer människor över hela världen att bära röda kläder (vinrött är de burmesiska munkarnas färg) på fredag den 28 september. Gör det, du också!

För övrigt: Igår skrev jag om Facebook-gruppen till stöd för de burmesiska munkarna. Igår på eftermiddagen hade den 14 000 medlemmar. Idag, 17 timmar senare, har den 30 000.

Vad kan en Facebook-grupp göra mot en militärdiktatur?

Facebook-gruppen "Support the Monk's protests in Burma" har växt exponentiellt de senaste dagarna. I skrivande stund har gruppen knappt 14 000 medlemmar. Eftersom de personliga nätverken på Facebook länkar i varandra går det att med hjälp av kedjebrevsmetoden väldigt snabbt koppla ihop stora skaror av människor, och det är ganska uppenbart att de allra flesta människor känner starkt för de protesterande i Burma.

På gruppens hemsida placeras uppdaterad information om händelserna i Burma (bland annat länkar till bloggar och mainstreammedier, videofilmer, fotografier etc), diskussioner och upmaningar till handling. Så till exempel uppmanas gruppmedlemmarna att kontakta sina politiker för att få dem att agera mer kraftfullt och att delta i spontana demonstrationer runt om i världen. Det publiceras listor på företag som har relationer med militärregimen och som därför ska bojkottas.

Det är uppenbart att ett sådant här initiativ har potential för att spela en roll. Frågan är bara om det kommer att göra det. Ett problem med Facebook-grupper är att de ofta används som etiketter att sätta på sin profil, och nästan alla kan tycka att det känns bra att stödja en god sak.

Att sedan världsopinionen står på munkarnas sida kanske inte spelar så stor roll om den burmesiska armén får härja utan ingripanden utifrån. Var är världspolisen när man behöver den?

Satirisk krönika om nätverkssamhället, eller?

(Foto: Emma Svensson, Lundagård)

Jag skriver en del i studenttidningen Lundagård. I det senaste numret hade jag en krönika om nätverkssamhället. Idén var att belysa de mer cyniska, streberaktiga inslagen i nätverkskulturen, där ens bekantskapskrets förvandlas till ett verktyg för karriären. Idén var också att göra det i satirisk form, men på ett sådant sätt at det skulle vara svårt att veta om det var på allvar eller inte. Jag lade mig ganska nära den jargong som brukar användas i sådana här sammanhang, men skruvade tankegångarna ett varv till.

Min egen förhoppning var att hela läsekretsen skulle ta krönikan på blodigt allvar, och att hälften skulle förfasa sig över den råa cynismen och den andra hälften riva ut den och använda som bruksanvisning. Sen kan jag tycka att bildbylinen vi använde gjorde det lite för tydligt att det inte var helt allvarligt menat (se ovan).

Men det som hände var att inte en enda av de studenter som kommenterade texten, hade nappat på betet. Alla jag har pratat med insåg snabbt att det var en ironisk text. Alla i min egen generation, vill säga. Två medelålders läsare tog texten på fullaste allvar. Den ena, verksam på Studenthälsan på universitetet, var mycket oroad över tonläget och den kallhjärtade strebermentaliteten, medan den andra, universitetslärare, menade att det var en bra text och att man inte nog kunde understryka för studenterna hur viktigt det var att bygga upp ett bra nätverk från dag ett.

Är den här sortens subtila ironi en generationsfråga? Döm själva: här finns krönikan på Lundagårds hemsida och här nedan återpublicerar jag den:

Investera i ditt nätverk

Vi lever i nätverkssamhället. Nyckeln till framgång är snarare vem du känner än vem du är och vad du råkat lära dig under föreläsningarna.

Det är därför en god idé att börja bygga på ditt sociala nätverk från dag ett i Lund. Eftersom staden och studentpopulationen karakteriseras av extremt stor rörlighet har man goda chanser att bygga relationer med en rad olika människor. Kanske kommer någon av dem vara just den där avgörande kontakten som ger dig drömjobbet eller sänker dina bolånekostnader.

Grundregel nummer ett är naturligtvis att vara trevlig, artig och öppen. Det handlar om att marknadsföra sig själv: du är VD, styrelseordförande och PR-ansvarig för Jag AB och du vill naturligtvis ge din omgivning en bra bild av dig själv. Försök att verka driftig, hälsosam och intelligent, men undvik att gå till överdrift – det kan få dig att framstå som skrytsam.
Var framför allt glad – ingen tycker om att umgås med en sur och tråkig person. Möt din omgivning med ett stort och så naturligt leende som möjligt.

Antalet kontakter är viktigt: du kan inte säkert veta vilka människor som kommer att vara till nytta för dig senare, därför bör du sträva efter att bygga upp ett så stort nätverk som möjligt. På så sätt sprider du riskerna i din relationsportfölj.
Grundregel nummer två är att ha få vänner, men många bekanta. Vänner kräver en mycket större investering tidsmässigt än bekanta. Medan du måste ”finnas till hands” för vänner, träffa dem ofta, äta middag med dem, tala i telefon osv räcker det med att skicka ett mail då och då till dina bekanta.

När du har ett stort socialt nätverk är det viktigt att kunna få en överblick över dina kontakter och kunna strukturera dina olika relationer. Som tur är finns det praktiska nätburna verktyg, som till exempel Facebook, som du kan använda för network management – det är mycket enklare än anteckningsböcker och visitkortspärmar. Det kan dessutom aldrig skada att använda sig av andra nätverkssajter som LinkedIn eller Jaiku, men var försiktig med MySpace – det kan lätt ge ett intryck av att du inte har så höga ambitioner i livet.

Ta för vana att hålla dig uppdaterad om vad dina kontakter gör – har de börjat på ett nytt jobb, har de skaffat sig några nya intressanta relationer etc. Genom att titta på olika personers Wall-to-Wall-konversationer på Facebook kan du enkelt hålla koll på vad dina ”vänner” pratar med varandra om.

Innan du kan börja organisera ditt nätverk, måste du dock skaffa ett. Det finns flera olika sätt, och du bör använda dig av dem alla. Genom att snabbt lära känna exempelvis dina kursare eller korridorare kan du bli navet kring vilket det sociala hjulet snurrar. Det kommer att göra dig till en social informations-hub och du behöver då lägga ner mindre tid på att ta reda på saker om andra: viktig information kommer att komma till dig först.

Engagera dig gärna i flera olika studentföreningar: kåren, nationen, programföreningen, spex eller liknande. Med en relativt liten insats kan du på detta sätt få tillgång till stora sociala nätverk med många förgreningar. Försök gärna bygga vänskapliga relationer till dina lärare – att vara en del av ett akademiskt nätverk kan ha stora fördelar. Lycka till.

Tysta studenter: tips från coachen

Ett problem som man både som student och lärare kommer i kontakt med är att studenter i en seminariegrupp ofta kan vara ganska tysta. Diskussionen kommer inte igång, och läraren slänger ut frågor, påståenden eller i desperation rena provokationer utan att någon reagerar.

Chris Bertram, professor i "Social and Political Philosophy" vid University of Bristol, slängde ut en fråga om hur man skulle kunna göra för att koma tillrätta med det här på den akademiska grupbloggen Crooked Timber och fick många intressanta svar. Många av tipsen kretsar kring olika sätt att få studenterna att slappna av, at inte vara rädd för långa pauser, och att låta studenterna förbereda frågor eller diskussionsinlägg i förväg.

Required reading för lärare och studenter alike.