danah boyd om sociala nätverk

Den största auktoriteten i den akademiska världen vad gäller virtuella sociala nätverk (Facebook, Lunarstorm, Orkut and the like) är en doktorand i Berkeley som heter danah boyd. Här är en intervju hon gjorde för tidningen Discover, där hon förklarar vad grejen med unga människor och sociala nätverk är. Se den.

Jag har inte uppdaterat den här bloggen särskilt ofta på sistone, men jag har lovat mig själv att tänka mer över hur jag vill använda den. Inom de närmaste veckorna kommer inläggstakten att öka, liksom länkarna och övriga resurser. Och kanske kommer jag att byta språk till engelska. Vi får se.

Facebook: en forskargenerations tröst?

Cartoon by Dave Walker. Find more cartoons you can freely re-use on your blog at We Blog Cartoons.

Facebook har blivit en populär plats för samhällsvetare: 58 miljoner människor som hänsynslöst utlämnar de mest delikata detaljer om sitt privatliv är onekligen en intressant källa till kunskap om mänsklig samvaro.

En artikel i dagens NY Times gör några nedslag och finner att det bubblar av forskning, åtminstone i USA och åtminstone om unga vuxna. "For studying young adults...Facebook is the key site of the moment", hävdar en redaktör på The American Sociological Review.

Det som gör mig lite betänksam är att mycket av den forskningen som presenteras i artikeln verkar gå ut på att testa allmängiltiga teorier om vänskap, sociala nätverk (alltså riktiga sociala nätverk, inte internettjänster), kollektivt handlande osv. Men Facebookanvändare kan inte på något sätt sägas vara representativa för totalbefolkningen, inte i USA, inte i Sverige. Det vi vet om Facebookanvändare är att de är yngre och mer välutbildade än befolkningen i stort. För amerikanska Facebookanvändare gäller dessutom att vita är överrepresentarade.

Dessutom verkar det som om många forskare nöjer sig med att studera profiler på användare som har säkerhetsinställningar som tillåter att vem som helst kan se dem. Det finns inte ett enda exempel på någon som har fått Facebook att samarbeta med dem och ge dem tillgång till hela datamaterialet.

Eftersom jag själv är intresserad av Facebook som arena för politiskt handlande är det här naturligtvis saker som jag funderar på. Vad kan man egentligen få ut av Facebook? Om vi bortser från alla problem med representativitet och generaliserbarhet, vad är det som säger att information på Facebookprofiler är sanningsenlig? Och finns det inte uppenbara integritetsproblem med att som forskare använda information som samlats in utan att uppgiftslämnarna tillfrågats?

Samuel D Gosling, som är universitetslektor vid University of Texas, citeras i artikeln: "The rules were made for a different world, a pre-Facebook world. [...] There is a rule that you are allowed to observe public behavior, but it's not clear if online behavior is public or not."

Jag återkommer i ärendet.

Forskning om sociala nätverk

Journal of Computer-Mediated Communication gör ett temanummer om sociala nätverk (Facebook, MySpace, Lunarstorm and the likes).

danah boyd, doktorand i sociologi på School of Information vid Berkeley, som väl i Sverige mest är känd för en "bloggessä" om klassklyftor på nätet (i USA hänger arbetarklassungdomar på MySpace och medelklassungdomar på Facebook) bidrar - tillsammans med Nicole Ellison - med en introducerande artikel om sociala nätverk: "Social Network Sites: Definition, History and Scholarship". Artikeln är trots sina begränsningar ett litet pionjärverk och ger förutom en historik över framväxten av sociala nätverk från Six Degrees, som startades 1997 och lades ner 2000, till öppnandet av Facebook för alla användare 2006.

Mest intressant är kanske översikten av existerande forskning (på engelska) om sociala nätverk.

Det är kort och knapphändigt, men det är en bra början och en bra introduktion för dem som är intresserade av att borra djupare i fenomenet.