Social media is important, but not the way you think it is

I attended the "Preconference for the EU 5th Ministerial eGovernment Conference. eGovernment Research and Innovation: Empowering Citizens through Government Services across Sectors and Borders" in Malmö on Wednesday this week. I had the pleasure of doing a co-presentation with Sofie and Johan from PWC, who had crafted a study on youth involvement in politics via social media - partly based on a draft version of a book chapter I wrote soon to appear in print. The presentation is here.

The report is getting at least some media attention in Sweden, so I'll put my comments here, as delivered on 18th November. The text is based on my notes.

I have four points to make.

1) Cultural differences

It is important to remember that when interpreting results from nation-based surveys of this kind, you have to take cultural differerences into account. You could actually take Sweden as a most-likely case for youth involvement online. High penetration rates of social media and traditionally high involvement of citizens in civil society, high levels of social trust and high electoral turnout make Sweden a special country.

2) The online-offline divide is pointless

I also believe that we should regard the Internet and social media not as an arena seperate from other channels of communication or life in general. We are talking about a seamless stream of interactions taking place on a number of platforms, but relations, attitudes and interests for individuals are stable over these platforms. This conference should not be about "eGovernment" and "eParticipation" - it should be about GOVERNMENT and PARTICIPATION!

People frequently underrate "new" forms of involvement, but that does not mean that they are right. A woman I interviewed told me that the political mobilisation attempts in Facebook were of no use. "So I got this invitation to join a group to condemn the local transport agency for selling ad space to religious conservatives, but that wouldn't make any difference, so I called them in person to speak my mind." And with that, she was in effect stating the importance of Facebook mibilisation.

3) Identity management might have indirect effects on political behaviour

Also, expressing political views on social network sites is regarded by most people as shrewd identity management, but in making politics and political views a part of your public identity, you come to view yourself as a politically engaged person. And that might mean something.

4) "Young people" are not a homogeneous group

Finally, we cannot view "young people" or "citizens" as a homogeneous group. Individuals have different backgrounds, motives, interests, skills and so on.

Everything we know about political participation tells us that education, age, and socio-economic status are much more important factors determining whether you will engage - not whether you have a Facebook account or not. In order to foster widespread participation among young people we need to start with providing equal opportunities for engagement - and that means providing good education and well-paid, inspiring jobs for all.

Thank you.

Vill du doktorera?

[For int'l readers: this post is about being admitted to a doctoral programme and how you should prepare while an undergrad. I might translate it some time.]

Som doktorand får man då och då frågor från hoppfulla statsvetarstudenter om hur det är att doktorera och hur man ska göra för att bli antagen till forskarutbildningen. Nedanstående skrev jag som ett svar på en sådan fråga från en student. Kanske det kan vara till glädje för någon. Kommentera gärna! Jag har förmodligen fel i allt.

Söktrycket på doktorandtjänster i statsvetenskap vid de svenska universiteten är väldigt högt - i Lund utlyste vi två platser inför HT09 och fick över 100 ansökningar från hela världen. Det säger sig självt att det finns ett inslag av slump som avgör vem som till slut får tjänsten.

Men när man sitter med hundra ansökningar måste man sålla ganska summariskt. Då blir betyg naturligtvis viktiga. En student som inte fått högsta betyg på sina uppsatser faller vanligen bort i första sållningen. Samma för övriga betyg - om man har flera kurser med låga betyg drar det ner helhetsintrycket. Att bli klar i tid, dvs inte lämna in uppsatser för sent eller liknande, är allmänt en bra idé.

Sen är det uppsatserna man går på, så det är viktigt att skriva mycket bra uppsatser. Metodologisk stringens är extra viktigt. Och att teorin funkar ihop med metoden.

Vad gäller arbetslivserfarenhet och liknande är det inte helt ovanligt att personer som varit anställda som forskningsassistenter eller liknande antas som doktorander, så det är en bra idé att hålla utkik efter sådana erbjudanden. Utlandserfarenhet brukar vara uppskattat, gärna en examen eller åtminstone några terminer vid ett prestigefyllt universitet. Arbetslivserfarenhet som är kopplat till statsvetenskap kan vara bra, t ex om man konsultat eller liknande.

Det är fortfarande vanligt (alltför vanligt enligt min mening) att doktorander också har läst grundutbildningen vid ett och samma universitet. Det gjorde jag själv också. Traditionellt har det delvis haft att göra med att ens handledare och lärare kan pusha ens namn i antagningsprocessen, men det verkar inte vara lika hårt som tidigare - i Lund har vi många som har läst vid andra högskolor. Det har också att göra med att duktiga sökande ofta blir högt erbjudna platser på flera universitet, och då väljer de oftast sitt hemuniversitet.

Lite beroende på vad du vill göra kan det dock vara en idé att läsa din master vid ett stort universitet. Men jag känner duktiga statsvetardoktorander från Södertörn också, även om de är antagna i Stockholm och Uppsala.

Vad är du intresserad av för fält? Vilket universitet ligger närmast? Är det val- eller förvaltningsforskning i Göteborg eller internationella relationer eller klimatpolitik i Lund? Kolla vad som är på tapeten på dessa institutioner, det kan ge en vägledning om vad som är gångbart. Brasklappen är att institutionerna också är ute efter förnyelse.

När det är dags att söka - sök till flera universitet! Många universitet har fasta ansökningstider för fakultetsfinansierade doktorander. Kolla upp i god tid vilka krav på utformning av ansökan som finna vid olika institutioner. Var dock uppmärksam på att det kan dyka upp externfinansierade tjänster när som helst under året. Skillnaden är att med fakultetsfinansierade tjänster får man välja vad man vill göra, medan det är ganska hårt styrt om man ska ingå i ett projekt. Och om du misslyckas i första omgången, försök igen! Det är många som har kommit in först efter flera försök.

Det sista och viktigaste tipset är att man måste älska forskning, och inte dölja att man gör det. Det måste man dessutom göra för att stå ut.

Gammal artikel i Mahskara

Intervjuades i Malmö högskolas studentkårs tidning Mahskara för ganska länge sedan om sociala medier kontra parlamentarisk politik. För fullständighetens skull, har inte funnits på nätet innan.

Citeras i ST-Press

Mest bara för att hålla koll själv: citerades i ST-press om myndigheter och sociala medier.