Universitetsutbildning i 21:a seklet?

Den här filmen, som är gjord av studenter på Kansas state university, talar om inkoherensen mellan amerikansk universitetsutbildning (och, faktiskt, svensk universitetsutbildning) och den verklighet som de flesta unga människor lever i idag. Och inkoherensen mellan vad studenterna borde syssla med under föreläsningarna och vad de faktiskt gör.

Det hela får mig att tänka på en gammal historia om föreläsningar under olika decennier:

1958: Professorn kommer in och hälsar på sina studenter: "God morgon, studenter!" varpå studenterna svarar "God morgon, professorn!"

1968: Professorn kommer in och hälsar på sina studenter: "God morgon, studenter!" varpå studenterna svarar "Hallå kamrat!"

1978 (eller 1988 eller 1998): Professorn kommer in och hälsar på sina studenter: "God morgon, studenter!" varpå studenterna antecknar: G-o-d-m-o-r-g-o-n-s-t-u-d-e-n-t-e-r

Jump till 2007 (eller 2008 för symmetrin): Professorn kommer in och hälsar på sina studenter: "God morgon, studenter!" varpå studenterna skriver på sina laptops "...is listening to the professor saying good morning"

Hur som helst, här är videon:

Tysta studenter: tips från coachen

Ett problem som man både som student och lärare kommer i kontakt med är att studenter i en seminariegrupp ofta kan vara ganska tysta. Diskussionen kommer inte igång, och läraren slänger ut frågor, påståenden eller i desperation rena provokationer utan att någon reagerar.

Chris Bertram, professor i "Social and Political Philosophy" vid University of Bristol, slängde ut en fråga om hur man skulle kunna göra för att koma tillrätta med det här på den akademiska grupbloggen Crooked Timber och fick många intressanta svar. Många av tipsen kretsar kring olika sätt att få studenterna att slappna av, at inte vara rädd för långa pauser, och att låta studenterna förbereda frågor eller diskussionsinlägg i förväg.

Required reading för lärare och studenter alike.